Läs mer om våra medlemsförsäkringar
Hitta din närmaste avdelning, fyll i ditt postnr.
Skriv in ditt postnr
 
Bli medlem i SKPF. Läs mer här

Höjning av pensionsåldern slår mot låginkomsttagare

Publicerad av: SKPF Pensionärerna
2017-11-16

Regeringen och Alliansen är nära en överenskommelse om en höjning av pensionsåldern, uppger en källa till Dagens Nyheter på torsdagsmorgonen. Utgångspunkten är att eftersom vi lever längre så måste vi också jobba längre, om pengarna ska räcka till pensionerna. Men bakom regeringens ”vi” döljer sig en hälsoklyfta, där antalet levnadsår i hög grad är kopplat till om du är låg- eller högutbildad.

2016 var den återstående medellivslängden drygt 5,8 år högre för kvinnor med eftergymnasial utbildning än för kvinnor med enbart förgymnasial utbildning, visar Statistiska centralbyrån (SCB) i sin senaste demografiska analys.

Nästan sex år i ”livspremie” tillfaller alltså den som har hög utbildning, jämfört med den som har låg. Och skillnaden ökar. Inte enbart för att de högutbildade lever längre, utan också för att de lågutbildade faktiskt har minskat sin livslängd de senaste åren (se tabell). Detta gör att en höjning av pensionsåldern kommer att slå väldigt olika för olika människor.

Ekonomisk omfördelning
Pensionen beräknas på en förväntad livslängd på 85 år. Men den förväntade medellivslängden i gruppen med endast förgymnasial utbildning är inte högre än 79,5 år. Redan i dag arbetar alltså de med lägst utbildning i genomsnitt ihop till 5,5 år extra pension, som de aldrig får se röken av. Dessa pengar går i stället till att finansiera pensionerna för de som lever längre.

Regeringens föreslagna höjning av pensionsåldern med två år skulle ytterligare förstärka denna omfördelning av inarbetade pensionspengar, från lågutbildade till högutbildade.

- Jag vet att många av våra blivande medlemmar, i lågavlönade och slitsamma yrken, ser en höjd pensionsålder som en ren förolämpning. Man har jobbat hela sitt liv åt andra, och så får man höra att man trots en värkande kropp måste jobba ytterligare några år, även denna gång enbart till gagn för andra, säger Berit Bölander, förbundsordförande i SKPF Pensionärerna.

Varken hon eller hennes förbund är principiellt emot en höjning av pensionsåldern, men menar att förutsättningarna för en höjning saknas i dagsläget. Först måste samhället en gång för alla lösa de problem som gör att många rent fysiskt inte orkar med att jobba ens fram till dagens pensionsålder, menar Berit Bölander.

Inget extra i plånboken
De flesta med endast förgymnasial utbildning kommer även med några extra år i arbetslivet sannolikt att bli garantipensionärer. Garantipensionen är en utfyllnad för de som har mycket låga pensioner, och styrs av andra principer än inkomstpensionen. Medan inkomstpensionerna stärks av en höjning av pensionsåldern, där fler arbetade timmar ger mer pengar i systemet och mindre risk för att den så kallade bromsen slår till, så påverkas inte garantipensionerna alls.

- Pensionssystemet är underfinansierat och behöver mer pengar, men det finns andra vägar att stärka systemet. En åtgärd skulle kunna vara att avsluta PPM-systemet och använda de pengarna bättre. För många med låga inkomster kommer en höjd pensionsålder bara att upplevas som att man får arbeta två år längre utan att det ger något extra i pension. Trots att man gör en stor insats för att stärka pensionssystemet, säger Berit Bölander och fortsätter:

- Jag tycker inte att det är rätt att gå vidare med en höjning av pensionsåldern utan att kunna presentera några verkliga morötter för låginkomsttagarna. Vi får se var pensionsgruppens förhandlingar landar, men det är ur vårt perspektiv självklart att man måste erbjuda mer än bara piskan.

Diagram.jpg

Tabell: SCB

  • FAKTA: ”Fixa detta först”
  • SKPF Pensionärerna menar att mycket måste åtgärdas innan en höjning av pensionsåldern kan bli aktuell. Bland annat detta:
  • Problemen med dåliga arbetsmiljöer måste lösas, så att fler orkar jobba längre.
  • Alla måste få reella och utvidgade möjligheter att skola om sig och vidareutbilda sig mitt i livet.
  • Om pensionsåldern ska höjas måste dessutom sjukersättningen och arbetslöshetsförsäkringen anpassas till de nya åldersgränserna.

Fotnot: SCBs statistik avser enbart personer födda i Sverige.