2022 - pensionsstridernas år!

Pension | 6 september 2022

2022 är kanske ”pensionärernas år”. Det är definitivt ”pensionsstridernas år”. 
– Alla pratar pensioner nu och det är jag glad för! I valrörelsen ska vi pressa politikerna om andra viktiga frågor, som jämlik äldreomsorg och obligatoriska pensionärsråd, säger Liza di Paolo-Sandberg, SKPFs ordförande.

Årets politiska följetong har handlat om hur mycket mer de med lägst pension ska få – och när, och hur. Många svarta rubriker blev det, och det var inte helt lätt att hänga med i alla turer.

Inte sen ATP-striden för över 60 år sedan har man skådat sådana partistrider om pensionerna. Dagens system förhandlade fem partier fram utan strålkastarljus i mitten av 1990-talet, och de har sen fortsatt att hantera förändringar i den slutna Pensionsgruppen – just för att undvika huggsexor under valrörelser. Detta gäller i praktiken inte längre och det är en stor förändring.

– Jag tycker att det är bra att pensionerna nu har hamnat i topp bland teman för valrörelsen, i stället för att gömmas i Pensionsgruppen, berättar Liza di Paolo-Sandberg. Vi har tidigare försökt få besöka gruppen och tala med medlemmarna, men de har vägrat.

Mer pengar måste komma in
Man får inte stanna med det framsteg, med rejält höjd pension för dem med lägst pension, som riksdagen till slut klubbade, understryker hon:
– Vi måste göra om hela systemet, inte bara lappa och laga! Tidigare har en höjning på ett ställe kunnat leda till en sänkning på ett annat.
För att förbättra för fler än bara de allra sämst ställda, måste mer pengar komma in i systemet, genom att öka pensionsavgiften. Det skulle räcka långt bara genom att höja från 17,21 till 18,5 procent, som SKPF föreslår – ingen chockhöjning precis.

Liza di Paolo-Sandberg påminner om att det också finns dolda tillgångar: statskassan lägger rabarber på de delar av avgifterna, som hamnar ovanför taket för hur hög statlig inkomstpension man kan få. Det handlar om 20-30 miljarder årligen, som borde gå till pensionssystemet, menar hon.

Lånar till elräkningen
Låga pensioner är ett gissel även efter den beslutade höjningen som kom redan i augusti. Hon berättar om medlemmar som vill åka med på utflykt, men frågar var man ska äta lunch, för blir det för dyrt har de inte råd att följa med. Och om personer med låg pension som stannar kvar i destruktiva förhållanden för att de inte har råd att lämna – ”det är hemskt.”

Något som talar emot att 2022 blir ”pensionärernas år” är de kraftigt ökade priserna för el, bränsle och vissa livsmedel.
– En medlem berättade hur hon måste låna av sin son för att betala vinterns elräkning. I mataffären tittar allt fler efter extrapriser, nöjer sig med livsmedel med lägre näringsinnehåll, och avstår från kött.
– För många pensionärer är det viktigt att träffas och fika tillsammans. Vad händer nu när kaffet har blivit svindyrt? Men kanske är det väl ändå något man måste få unna sig!
De som redan har det knapert drabbas värst av prisökningarna och detta gäller det att påminna politikerna om i valrörelsen, menar hon.

Ingen kan blunda längre
Det finns andra frågor som hon hoppas kommer upp i pensionärsorganisationernas lokala politikerutfrågningar.
– Under pandemin kom många brister i äldreomsorgen fram i ljuset och Coronakommissionen bekräftade sånt vi talat om länge. Nu kan ingen blunda längre.

De anställda måste få bättre arbetsförhållanden och kunna få höja sin kompetens. Det måste finnas tillgång till läkare, på plats.
Det här är frågor där pensionärsråd i kommunerna kan betyda mycket och påverka den lokala politiken.
– Men de finns inte överallt. I mitt hemlän är det bara sex av tio kommuner som har pensionärsråd. Är politikerna beredda att genomföra vårt krav på att göra dem obligatoriska?

Text: Mats Utbult
Foto: Johan Marklund