Coronakommissionens kritik: Rätt åtgärder men senfärdiga

Samhällsinformation februari 2022

Under fredagen fick socialminister Lena Hallengren motta Coronakommissionens slutrapport. I den konstateras att Sveriges vägval i början av pandemin var i grunden rätt – men åtgärderna för få och för sena.

När pandemin slog till i mars 2020 borde Sverige enligt Coronakommissionen ha infört mer kraftfulla och omfattande smittskyddsåtgärder. Regeringen borde också ha tagit en större nationellt ansvar under pandemin. Enligt kommissionen har regeringen brustit i ledarskapet.

Fler insatser för att försöka bromsa den allmänna smittspridningen skulle ha skyddat äldre och riskgrupper och skapat mer tid för överblick och analys, skriver man i rapporten. Sverige hade periodvis bland de högsta dödstalen i Europa våren 2020, men sett till hela pandemin är Sverige ett av de länder som har haft lägst överdödlighet, sa kommissionens ordförande Mats Melin.

Enligt slutrapporten har regeringen också litat för mycket på Folkhälsomyndighetens, FHM, bedömningar. Regeringen har enligt kommissionen varit för okritisk till FHM och borde i stället ha lyssnat på fler experter utanför myndigheten. Men man riktar också kritik mot Sveriges kommuner och regioner, SKR samt mot landets regioner.

Kommissionen pekar bland annat på att:
* Hemvändande skidresenärer från Italien efter sportlovet 2020 borde ha tagits emot med fler och kraftigare åtgärder.
* Man borde ha infört inreseförbud från länder med hög smittspridning.
* Sänkt deltagarantalet. Detta vidtogs senare.
* Nedstängning av platser och arenor där många människor träffades. Detta krävde en lag som borde ha funnits redan tidigare.
* Bra var dock att fortsatt ha öppna skolor och förskolor.

Sveriges val i den ekonomiska krishanteringen, där det kom snabba och kraftfulla satsningar inom penningpolitiken och finanspolitiken, var enligt kommissionen en bra strategi. Att snabbhet i det läget gick före träffsäkerhet var en riktig strategi.

Kommissionens viktigaste slutsatser inför framtiden är att Sveriges förmåga att hantera kriser och beredskapen måste stärkas väsentligt. Man pekar också på att regeringskansliets dokumentation av sin krishantering måste bli betydligt bättre och att det internationella samarbetet kring smittskydd måste stärkas.

SKPF Pensionärernas förbundsordförande Liza di Paolo-Sandberg säger i en kommentar:
– Vi anser att det är väldigt lite återkoppling i slutbetänkandet utifrån de allvarliga synpunkter som kommissionen i sitt delbetänkande framfört när det gäller äldreomsorg, kompetensutveckling och villkor för dem som arbetar i vård och omsorg. Det går inte heller att bestrida att det här och där funnits senfärdighet och svag beredskap i pandemibekämpningen i vårt land. Men vi har trots allt mycket att vara stolta över, avslutar Liza di Paolo-Sandberg.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet