Sänkt skatt är inte av nytta för en utsliten äldre kropp

Äldrepolitik | 7 augusti 2023

Att arbeta längre pekas ut som en nyckel till högre pension. Men långt ifrån alla orkar på grund av tunga arbetsuppgifter och bristande arbetsmiljö. För dem är regeringens lockbete – sänkt skatt på arbete för äldre – en skymf. Betydligt mer krävs för att alla ska få chansen till ett längre arbetsliv, skriver SKPF Pensionärernas förbundsordförande Liza di Paolo-Sandberg i en debattartikel publicerad i GP 28 juli 2023.

”Ett års extra arbete kan ge tusenlappar mer i pension”, är ett budskap som möter blivande pensionärer som söker information hos Pensionsmyndigheten. Det låter förstås mycket lockande, inte minst i den kostnadskris vi befinner oss i. Men de extra tusenlapparna är inte för alla. För trots att viljan finns är möjligheterna till ett långt arbetsliv i dag mycket ojämlika.

Ytterligare sänkning kan komma
Redan när regeringen tillträdde i höstas stod det klart att den vill att fler ska arbeta längre genom att förbättra “drivkrafterna” för äldre. Därför prioriterade regeringen ett högre jobbskatteavdrag för äldre i sin första budget. I dag går dessutom remisstiden ut för ett förslag på ytterligare skattesänkningar för arbetande äldre.

Men för de som har tunga arbetsuppgifter, bristande arbetsmiljö och tuffa villkor är det en klen tröst. Att locka med lägre skatt när kroppen är utsliten är i själva verket en skymf. Sådana ekonomiska incitament gynnar främst de som redan har goda möjligheter att jobba några år till och tjäna in till en bra pension.

Förutsättningarna till ett långt arbetsliv skiljer sig stort. Manliga universitets- och högskolelärare har till exempel en medelpensioneringsålder på 66,8 år, enligt statistik från Pensionsmyndigheten. För kvinnliga vårdbiträden är motsvarande siffra däremot 64,2 år. I de kvinnodominerade välfärdsyrkena är det också många som sliter ut sig tidigare än så. Psykiskt och fysiskt krävande arbetsuppgifter i kombination med pressade scheman och underbemanning gör det svårt att orka.

Bland 50–64-åringar i vård- och omsorgssektorn uppger hela 15 procent att de inte skulle orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder, enligt Arbetsmiljöverket. Myndigheten pekar ut just dålig arbetsmiljö som en orsak, och menar att förebyggande arbetsmiljöarbete är avgörande för att fler ska kunna arbeta längre.

Förmågan möter inte viljan
Detta syns även bland SKPF Pensionärernas omkring 160 000 medlemmar, där en stor del har sin bakgrund i välfärdssektorn. En ny enkätundersökning visar att nästan en tredjedel av medlemmarna hade valt att gå i pension senare – om förutsättningarna på deras arbetsplatser varit annorlunda. De hade exempelvis arbetat längre om arbetsuppgifterna kunnat anpassas eller om arbetsmiljön varit bättre.

Det vår undersökning samtidigt visar är att många äldre har viljan att fortsätta bidra med sin kompetens och sina erfarenheter. Och fler äldre behövs verkligen på arbetsmarknaden. Särskilt nu när vården och omsorgen skriker efter mer personal. Äldreminister Anna Tenje har uttryckt det som att vi helt enkelt inte har råd att gå miste om äldres kompetens.

Men om regeringen och äldreministern menar allvar med sina ambitioner måste de lägga betydligt mer kraft på att förbättra förutsättningarna för ett längre yrkesliv, framför allt för yrkesgrupperna i välfärden. Som det ser ut nu bidrar de stora skillnaderna i arbetslivet till ekonomiska klyftor bland äldre, där en del tvingas leva på marginalen. Ofta handlar det om kvinnor. Sverige har nämligen det största pensionsgapet mellan kvinnor och män i Norden, enligt en rapport från Sveriges Kvinnoorganisationer. Nu när pensionsåldrarna också successivt höjs, utan att arbetslivet är hållbart för alla, kommer vissa grupper att halka efter ekonomiskt ännu mer.

Därför har SKPF Pensionärerna under en kongress enats om vad som krävs:

• Regeringen måste tillsammans med ansvariga arbetsgivare skyndsamt vidta konkreta åtgärder för ett hållbart arbetsliv för alla. Arbetsmiljön och villkoren behöver förbättras, särskilt i kvinnodominerade välfärdsyrken. Nedskärningar i välfärden måste stoppas omedelbart. Detta både för att klara bemanningen framöver, och för att alla ska få en tillräcklig pension att leva av.

• Till dess att förutsättningarna för ett långt arbetsliv har blivit mer jämlika, måste ytterligare höjningar av pensionsåldrarna vänta. Det är också av vikt att det finns en ventil för de som sliter ut sig i förtid. Trygghetspensionen, sjukersättning för äldre, har ifrågasatts av högerpartierna men måste finnas kvar.

• Parallellt med åtgärder i arbetslivet måste Pensionsgruppen i riksdagen snarast agera för att det tillsätts en utredning som ser över hela pensionssystemet. Systemet måste bli hållbart över tid, garantera en förutsägbar, god och trygg pension till alla.

Många äldre vill arbeta, men långt ifrån alla orkar som arbetslivet ser ut i dag. Svik inte dem genom att enbart locka med lite sänkt skatt. Det botar inga onda ryggar.

Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande SKPF Pensionärerna

Här kan du läsa artikeln i GP