Vi skriver debattartikel med Kommunal om äldreomsorgens bemanningskris i Dagens Samhälle

Vård och omsorg | 30 juni 2025

Den nya socialtjänstlagen börjar gälla från och med 1 juli och kommunerna är i full färd med att förbereda sig. Tidöpartierna kallar det ”startskottet för den största omställningen av svensk socialpolitik på decennier”. Och visst är det välkommet att hela socialtjänsten nu ska arbeta förebyggande och baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men för äldreomsorgens del saknas helt bestämmelser som möter den största utmaningen: bemanningen. 

Ingenstans i den nya lagen slås fast att det måste finnas tillräckligt med personal för att ge de äldre god omsorg utifrån deras behov. Inte heller att personalen måste ges rätt förutsättningar att göra sitt jobb. 

Samtidigt har vi under lång tid sett hur glappet mellan behov och resurser vuxit i takt med att antalet äldre ökat. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterar att det, räknat på personal och kostnader, skett en ambitionssänkning inom äldreomsorgen de senaste 20 åren. När myndigheten frågar kommunerna om framtiden är bilden än mörkare. Sex av tio kommuner bedömer att offentlig omsorg år 2040 inte kommer att tillgodose äldres behov ens i samma utsträckning som i dag. 

Det är som om många kommuner lägger sig platta inför prognoserna om personalbrist till följd av de demografiska förändringarna. Som om det enda som återstår är att försöka ersätta personal med teknik och sänka förväntningarna på välfärden. 

Detta är inget som den nya socialtjänstlagen sätter stopp för. Men vi, som företräder både personalen och de äldre, ser andra möjligheter. Det går att stärka bemanningen framöver om alla kommuner tar ansvar och ser till att fler vill, kan och orkar arbeta i äldreomsorgen:  

• Stoppa personalflykten. Låga löner, dåliga villkor och tuff arbetsmiljö gör att personal lämnar äldreomsorgen – för vem vill bli fattig och utsliten av sitt jobb? Omkring 42 000 utbildade undersköterskor väljer i dag att arbeta i ett annat yrke, enligt en ny rapport från Kommunal. Genom att ta tag i dessa problem kan kommunerna locka tillbaka viktig kompetens och få fler att stanna.
  • Håll medarbetarna friska. Undersköterskor i äldreomsorgen sjukskrivs dubbelt så ofta och länge som andra yrkesgrupper. Det kan kopplas till obalansen mellan arbetskrav och resurser, enligt Socialstyrelsen. Men om sjukdagarna minskade till genomsnittet på arbetsmarknaden skulle det ge motsvarande 6 000 fler årsarbetare.
  • Få fler att orka arbeta mer och längre. Bara hälften av personalen inom äldreomsorgen arbetar heltid, ofta för att de inte orkar. Många tvingas att sluta i förtid för att kroppen säger ifrån. Med hållbar arbetsmiljö skulle fler kunna arbeta mer och längre. Om varje deltidsarbetare kunde arbeta tre timmar mer i veckan skulle det ge 8 300 fler årsarbetare, enligt Socialstyrelsen.
  • Locka fler unga. Hög lön, bra arbetsmiljö och trygg anställning är vad unga rankar som viktigast i valet av arbetsgivare, enligt en studie från Ungdomsbarometern och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det står i skarp kontrast till situationen i äldreomsorgen. Men potential finns. Majoriteten av de unga vill också ha meningsfulla arbeten där de får hjälpa andra. Rätt förutsättningar kan få fler att söka sig till de viktiga omsorgsyrkena. 

Det är inga häpnadsväckande innovationer vi föreslår, utan saker som är helt givna inom många andra branscher. Men att genomföra dessa förändringar i varje kommun – det skulle verkligen innebära den största omställningen av svensk äldreomsorg på decennier.  

Malin Ragnegård, ordförande, Kommunal
Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande, SKPF Pensionärerna