”Finlands framgång med en nationell digital infrastruktur bör vägleda Sverige” skriver SKPF på SvD debatt
Digitalisering| Vård och omsorg | 3 november 2025
Tillsammans med flera organisationer skriver vi på SvD debatt om Finlands framgång med en nationell digital infrastruktur, som ger medborgarna inflytande över sin egen vård och omsorg. Finland har nämligen byggt en nationell digital infrastruktur som ger medborgarna inflytande över sin egen vård. Nu ställer vi oss frågan: Hur länge ska vi behöva vänta innan vi i Sverige har något liknande på plats?
Vi investerar miljarder i vården, men saknar samtidigt en grundläggande digital infrastruktur som kan göra skillnad för patienter, brukare och personal.
Regioner och kommuner tänker traditionellt lokalt medan politiker tillsätter utredning, efter utredning utan påtagliga resultat. Vår granne Finland har under tiden byggt en nationell infrastruktur som ger medborgarna inflytande över sin egen vård och omsorg.
”Nu minskar vi it-krånglet i svensk vård”, så uttrycker sig vår socialminister Jakob Forssmed den 23:e september i år. Ett uttalande om en inriktning efter tre år vid makten. Men frågan är hur många ytterligare år vi ska behöva vänta innan vi har en nationell infrastruktur värd namnet på plats?
Produktivitetskommissionens slutbetänkande pekar också på att det ”finns stor potential i digitaliseringen och utvecklingen av AI-verktyg för att höja produktiviteten både i det privata näringslivet och den offentliga sektorn och därmed kompensera för ett minskat antal arbetade timmar när andelen personer i arbetsför ålder minskar.”
Vi behöver nu en långsiktig plan med samspel mellan många aktörer för att enas om hur vi strukturerar, delar och använder data och information. Utan gemensamma modeller och standarder kan vi inte bygga en nationell infrastruktur. Informatiken är det som gör att olika system kan förstå varandra – och skapa verklig nytta för patienter och personal.
Problemen i svensk vård och omsorg är välkända och tar sig uttryck som att personal tvingas logga in och ut i olika system. Patienter och brukare måste själva hålla reda på egen vårdhistorik med mera.
Här är Finland ett bra exempel genom den nationella infrastrukturen Kanta, www.kanta.fi, där vårdcentraler, apotek, privata aktörer och socialtjänst alla agerar. Patientens eller brukarens data följer individen.
All information finns samlad och lättåtkomlig för alla. Enligt Finlands folkhälsoinstitut, THL, sparar detta 20–30 min per besök. Det är tid som skulle kunna användas för vård och omsorg om samma infrastruktur fanns i Sverige.
Kanta har också förbättrat läkemedelssäkerheten. Med hjälp av ett digitalt läkemedelskort kan vården se exakt vilka läkemedel en patient har fått. Genom tjänsten Mitt Kanta kan individen se sina, recept, provsvar, vaccinationer och remisser. Individen har full kontroll!
Bakom Finlands framgång ligger tre avgörande faktorer:
- Man valde tidigt nationell samordning framför regional och kommunal splittring. Detta möjliggjorde enhetliga standarder och snabbt informationsutbyte.
- Systemet byggdes enligt principen ”offline first” med robust redundans, så att kritisk patientinformation är tillgänglig även vid driftstörningar.
- Det finns en transparent och proaktiv incidenthantering där AI-stödd teknik används för att snabbt identifiera och neutralisera hot. Det har skapat både trygghet och förtroende för både patienter och vårdpersonal.
Kanta är ett nationellt åtagande, byggt på långsiktighet, samordning och politiskt ansvarstagande. Det är den här typen av ledarskap Sverige nu behöver. Sakfrågan om hur man ska agera tycks ha hamnat i limbo mellan olika beslutsfattare inom politiken och de för vård och socialtjänst ansvariga myndigheterna.
Vi uppmanar Sveriges regering att ta ansvaret och agerar med hög prioritet på följande insatser:
• Inför en nationell, samordnad och säker vårdinfrastruktur – inspirerad av Finlands Kanta. Sverige måste sluta bygga parallella öar av digitala system där resultatet blir dubbelarbete, patientrisker och enorma kostnader. Finland visar att det går att skapa ett gemensamt nav där vårdens alla aktörer kopplas ihop, offentliga som privata, och där patienten äger sin data. En sådan modell sparar inte bara miljarder i administration utan frigör också tusentals timmar som vårdpersonalen kan lägga på patienter.Regeringen måste nu ta helhetsansvaret och våga göra det som regioner och kommuner inte klarar själva: fatta ett nationellt beslut.
• Bygg in robusta redundanslösningar – patientdata får aldrig bli en svag länk. I ett digitaliserat samhälle kan ett strömavbrott, en cyberattack eller en felande server innebära livsfara om kritisk information inte är tillgänglig. Därför måste vårdens digitala infrastruktur byggas enligt principen ”offline first”. Det betyder att viktig patientdata alltid finns lokalt, även om nätet ligger nere, och att systemet har flera lager av säkerhetskopior. Finland har redan infört detta. När vården digitaliseras fullt ut måste säkerheten vara lika självklar som att det finns el i operationssalen.
• Skapa ett nationellt system för incidentrapportering och AI-stöttat cyberförsvar – transparens och snabbhet är avgörande. I dag saknar Sverige en enhetlig modell för att hantera digitala incidenter i vården. Angrepp sopas under mattan och lärdomar går förlorade. Vi föreslår ett nationellt system där varje incident rapporteras öppet, analyseras snabbt och delas med alla aktörer. Finland har valt öppenhet och snabbhet, vilket skapat förtroende både hos patienter och vårdpersonal. Sverige måste gå samma väg. När det gäller cybersäkerhet gäller en enkel regel: det man inte ser kan man inte stoppa.
Det handlar ytterst om vår gemensamma trygghet och människors liv. Varje dag utan beslut är en dag förlorad till de krafter som hotar vårdkvalitet och säkerhet.
Finland har visat vägen. Vad väntar Sverige på?
Liza di Paolo-Sandberg
förbundsordförande SKPF Pensionärerna
Johan Magnusson
professor och föreståndare, Swedish Center for Digital Innovation, Göteborgs universitet
Anna Burston
Föreningen Sveriges Socialchefer
Felicia Gabrielsson Järhult
Svenska forskarnätverket för digital vård, Jönköping University
Lars Lindsköld
president, European Federation for Medical Informatics (EFMI), styrelseledamot SFMI
Lars Lundberg
Think AI – oberoende tankesmedja
Debattartikeln i SVD finns även här.