Så stor är platsbristen på sjukhusen i din region
Samhällsinformation | 5 februari 2024
För tredje året ökar överbeläggningarna på landets sjukhus. Trots miljardbidrag från staten till regionerna för att möjliggöra fler vårdplatser och trots att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för ett år sedan riktade kritik mot samtliga 27 sjukhus – bland annat på grund av bristen på vårdplatser, så ökar överbeläggningen.
Vad är överbeläggning?Överbeläggning betyder att en patient i slutenvården vårdas på en vårdplats som inte har en fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö som till exempel en korridor, ett förråd eller duschrum.Ett exempel kan vara att ett sjukhus med 100 tillgängliga vårdplatser, men som har 110 patienter.Siffror som sticker ut
* Under januari till november 2023 var överbeläggningarna på sjukhusen i snitt 6,7 per 100 disponibla vårdplatser. Det är den högsta noteringen sedan mätningarna startade för elva år sedan.
* I 12 av 21 regioner har överbeläggningarna ökat.
* Region Kalmar har nästan inga överbeläggningar alls (0,3), medan Region Norrbotten har flest (10,8)
* I Region Västerbotten har överbeläggningarna blivit dubbelt så många under 2023.
Så här ser det ut i din region
| Region | 2022 | 2023, första 11 månader |
| Region Norrbotten | 9,2 | 10,8 |
| Region Västerbotten | 5,8 | 10,7 |
| Västra Götalandsregionen | 9,8 | 10,5 |
| Region Skåne | 8,2 | 10,4 |
| Region Blekinge | 7,9 | 9,6 |
| Region Uppsala | 8,8 | 8,4 |
| Region Östergötland | 5,2 | 8 |
| Region Västernorrland | 10,9 | 7 |
| Region Sörmland | 4,9 | 6,7 |
| Region Kronoberg | 4 | 6 |
| Region Västmanland | 4,1 | 6 |
| Region Jämtland Härjedalen | 7,6 | 5,4 |
| Region Örebro län | 3,1 | 4,6 |
| Region Gävleborg | 4,5 | 4,4 |
| Region Stockholm | 4,7 | 4,2 |
| Region Dalarna | 3,1 | 3,1 |
| Region Värmland | 3,7 | 2,7 |
| Region Halland | 1,7 | 2,1 |
| Region Gotland | 1,3 | 1,5 |
| Region Jönköpings län | 3,2 | 1,4 |
| Region Kalmar | 0,6 | 0,3 |
Källa: SKR samt Region ÖstergötlandDärför ökar problemenFramför allt är det brist på medarbetare. Hårt belastad personal lämnade sjukhusvården efter pandemin, samtidigt som efterfrågan på vård ökat på grund av ett uppdämt vårdbehov efter pandemin. Fler sjuksköterskor behöver anställas och förmås att stanna kvar.
Dessutom förvärrades läget mot slutet av 2023 när många i personalen blev sjuka i influensa och covid med resultat att vårdplatser fick stängas. Många utskrivningsklara patienter ligger också kvar på sjukhusen därför att kommunerna saknar personal för att ta emot personer på särskilda boenden för äldre eller korttidsboenden.Så här försöker man lösa problemenTill exempel erbjuder Region Västerbotten betald vidareutbildning och lönetillägg för sjuksköterskor och undersköterskor. Även hyrpersonal fasas ut, vilket innebär att vårdplatsläget försämras kortsiktigt för att dessa pengar senare ska användas för att locka nya medarbetare och ge personal så bra villkor att de vill stanna, säger Anna-Lena Danielsson, Region Västerbotten.
Enligt Lisa Tynnemark (S), kommunstyrelsens vice ordförande i Sundsvall lockar kommunen med betalt körkort på arbetstid, bonuspengar till sommarvikarier och friskvårdskort.
Jörgen Wenner på Region Skåne berättar att det också handlar om att ändra strukturer: farmaceuter kan bistå sjuksköterskor med läkemedelshantering, patienternas sjukhusbesök kan ersättas med videobesök samt att etablera fler mobila vårdteam för att möta upp patienter i hemmen.Regionerna har fått miljarder för nya vårdplatserI februari 2023 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att fördela närmare 2 miljarder kronor i prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser. Socialstyrelsen fick även i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser.
I september meddelade regeringen i budgetpropositionen att de befintliga statliga bidragen till fler vårdplatser och för att kapa vårdköer slås ihop till ett prestationsbaserat bidrag 2024. Detta bidrag utökas sedan från 2025 med 1,5 miljarder kronor, från 5 miljarder till 6,5 miljarder.
Källa: Kolada, Väntetider i vården, SKR, Socialdepartementet