”Stort misstag att skrota Äldreomsorgslyftet”
Äldrepolitik | 10 januari 2023
Det vore förödande för bemanningen i äldreomsorgen om regeringen slutar satsa på vidareutbildning, anser Malin Ragnegård, Kommunal, och Liza di Paolo-Sandberg, SKPF Pensionärerna.
Bristen på utbildad personal i äldreomsorgen är stor och kommer att förvärras. Trots det läget finns inte den pågående satsningen på vidareutbildning av omsorgspersonal, Äldreomsorgslyftet, med i regeringens budget efter 2023. Vi som företräder både personalen och de äldre ser det som förödande för möjligheterna att bemanna äldreomsorgen i hela landet.
Fram till 2030 väntas antalet personer över 80 år att öka med nästan 50 procent, enligt statistikmyndigheten SCB. För att de äldsta ska kunna få god omsorg krävs en kraftigt ökad bemanning de kommande åren. Och för att äldreomsorgen ska vara säker behöver personalen utbildning. Men här pekar den statistiska kurvan nedåt. De senaste tio åren har andelen personal på äldreboenden som har den kompetens Socialstyrelsen rekommenderar minskat från 86 till 77 procent.
Äldreomsorgen står inför en kompetenskris. För att möta utmaningen behövs både stöd och styrning från staten. Därför är Äldreomsorgslyftet så viktigt. Genom satsningen får landets kommuner statsbidrag för att ny och befintlig personal ska kunna vidareutbilda sig på arbetstid. Tack vare Äldreomsorgslyftet kunde exempelvis drygt 6 200 anställda –¬ majoriteten kvinnor – påbörja utbildning till vårdbiträde eller undersköterska under 2021. Mer än 16 700 anställda påbörjade också någon kompetenshöjande kurs i vård och omsorg om äldre.
Hela statsbidraget har visserligen inte kunnat användas, främst på grund av pandemin. Det pressade läget har tvingat många kommuner att fokusera på att hålla verksamheten i gång. Satsningens kortsiktighet har också påverkat. Kommuner kan inte planera kompetensförsörjning och utbildning ett år i taget.
En långsiktig utbildningssatsning är helt nödvändig, för äldreomsorg är inget ”enkelt jobb”. Den kommunala vården och omsorgen omfattar allt fler äldre med komplexa och stora vård- och omsorgsbehov. I dag skrivs patienter ut från sjukhus snabbare än tidigare och de tekniska möjligheterna att ge vård i hemmet har ökat. För att bli beviljad äldreomsorg krävs nu också ett allt större hjälpbehov. Det ställer stora krav på kompetens. De som arbetar i hemtjänsten och på äldreboenden behöver kunna hantera allt ifrån undernäring och smittspridning till demenssjukdom.
Kompetensutveckling är också viktigt för att höja äldreomsorgens status som arbetsplats och locka fler medarbetare. Utbildning leder till att fler får högre lön och fast anställning. Det behövs för att få stopp på de senaste årens personalflykt.
Ett viktigt steg på vägen är att undersköterska blir en skyddad yrkestitel i sommar. Då kommer det att krävas utbildning för att få använda titeln. Det kommer samtidigt att göra efterfrågan på kompetensutveckling extra stor. Men utan en fortsatt satsning på att utbilda fler undersköterskor undrar vi hur det ska gå?
Äldres omsorg borde vara en högt prioriterad fråga för den nya regeringen. Pandemin har med brutal tydlighet visat att stora förbättringar krävs. Ändå har frågan en mycket undanskymd plats i den politik som hittills presenterats.
Äldreomsorgslyftet har lett till att tusentals medarbetare kunnat vidareutbilda sig. Åter tusentals behövs. Att avsluta satsningen är helt fel väg att gå med tanke på utmaningen vi har framför oss. Därför uppmanar vi den nya regeringen att tänka om: Skrota inte Äldreomsorgslyftet. Förläng statsbidraget under en tioårsperiod och ge kommunerna besked nu, så att de kan planera. Så långsiktig borde satsningen ha varit redan från början och här har regeringen en fantastisk möjlighet att göra om och göra rätt. Äldreomsorgen måste lyftas – inte sänkas.
Malin Ragnegård, ordförande, Kommunal
Liza di Paolo-Sandberg, ordförande, SKPF Pensionärerna
(Foto: Sören Andersson, Johan Marklund)