Läs mer om våra medlemsförsäkringar
Hitta din närmaste avdelning, fyll i ditt postnr.
Skriv in ditt postnr
 
Bli medlem i SKPF. Läs mer här

Därför blev det sänkt tjänstepension från PA-KL

Publicerad av: SKPF Pensionärerna
2018-01-16

Har du drabbats av sänkt tjänstepension på grund av PA-KL-avtalet? I denna artikel förklarar vi vad som har hänt.

Många SKPF-medlemmar och även andra pensionärer hör av sig på grund av att de fått besked från KPA Pension eller Skandia att deras tjänstepension sänks. I vissa fall med c:a 800 kronor per månad. Det här är något som har drabbat ungefär 150 000 tidigare anställda i kommuner och landsting som hade ett tjänstepensionsavtal, PA-KL, som gällde till 1998. Ansvaret för avtalet ligger på de som har skrivit under det – arbetsgivare och fackförbund. På arbetsgivarsidan är det SKL och Pacta. På den fackliga sidan är det Kommunal, OFR (bl.a. Vision, Lärarförbundet och Vårdförbundet) samt SACO/Akademikeralliansen (flera akademikerfack bl.a. Jusek).

I detta avtal är tjänstepensionen samordnad med den allmänna pensionen – ATP eller tilläggspension när avtalet ingicks. Tilläggspensionen baserades på tidigare lönenivåer och följde inflationen genom att den räknades upp med prisbasbeloppet för att köpkraften skulle vara densamma.

Samordningen mellan tjänstepensionen fungerar så att den totala intjänade tjänstepensionen är en bruttopension och den minskas med den allmänna pensionen. Om den allmänna pensionen är lägre än bruttopensionen betalas mellanskillnaden ut som tjänstepension. Om den allmänna pensionen däremot är lika stor eller större än bruttopensionen betalas ingen tjänstepension ut alls.

Så länge både bruttopensionen och tilläggspensionen höjdes med prisbasbeloppet var förhållandet mellan dem oförändrat från år till år.

Ett räkneexempel:

Bruttopensionen är 10 000 kr/månad och tilläggspensionen 8 000 kr/månad. Tjänstepensionen som betalas ut är 2 000 kronor eftersom det är mellanskillnaden mellan brutto- och tilläggspensionen. Förhållandet mellan tilläggspension och tjänstepension är 80/20. Prisbasbeloppet ökar med 2 procent. Bruttopensionen höjs då till 10 200 kronor och tilläggspensionen till 8 160 kronor. Mellanskillnaden, som betalas ut som tjänstepension, är 2 040 kronor och utgör fortfarande 20 procent av bruttopensionen.

Det som gör saker krångligare är att det allmänna pensionssystemet har förändrats. Tilläggspensionen följer inkomstutvecklingen istället för prisutvecklingen. Den räknas om med följsamhetsindex precis som inkomstpensionen. Tjänstepensionen följer fortfarande inflationen och prisbasbeloppet. Det gör att det inte går att samordna pensionerna på samma sätt. Parterna har därför korrigerat tjänstepensionsavtalet PA-KL och enats om en ny beräkning för att hela pensionen inklusive tjänstepensionen ska följa inkomstutvecklingen. I annat fall hade den totala tjänstepension som utbetalats varit lägre.

Grundregeln är att de år följsamhetsindex är högre än prisbasbeloppet minskas bruttopensionen ändå som om tilläggspensionen skulle ha räknats upp med prisbasbeloppet. Det gör att det totala utbetalda beloppet blir högre.

Exempel:

Bruttopensionen är 10 000 kronor/månad och prisbasbeloppet ökar med 2 procent vilket innebär att bruttopensionen ökar till 10 200 kronor. Tilläggspensionen är 8 000 kronor. Följsamhetsindex ökar med 4 procent och tilläggspensionen höjs till 8 320 kronor. Men summan som räknas av från bruttopensionen får man genom att öka tilläggspensionen med prisbasbeloppet på 2 procent, d.v.s. 8 160 kronor. Den tjänstepension som betalas ut är då 2 040 kronor. Fast tilläggspensionen är alltså 8 320 kronor och den totala pensionen blir 10 360 kronor och man kan säga att det blir ett tillägg på 160 kronor.

De 160 kronorna ”sparas” tillsammans med överskjutande belopp alla följande år följsamhetsindex har ökat mer än prisbasbeloppet. Tills det kommer ett år när ökningen av följsamhetsindex är lägre än ökningen av prisbasbeloppet. Då läggs hela det överskjutande beloppet tillbaka i samordningen. Och det är vad som har hänt i år.
Det här inträffade även 2010, 2011 och 2014 när bromsen slog till och sänkte inkomst- och tilläggspensionen. Eftersom den allmänna pensionen blev lägre blev effekten på tjänstepensionen inte lika uppenbar.

Sedan 2014 har det för vissa byggts upp ett ganska stort belopp som inte har samordnats. Särskilt 2016 var skillnaden väldigt stor mellan prisbasbeloppets förändring och följsamhetsindex, nästan 5 procentenheter. Det var en följd av att den automatiska balanseringen eller bromsen slog till 2010. För att kompensera för sänkningarna av den allmänna pensionen höjdes pensionerna med hela 4,2 procent 2016. Men nu 2018 när prisbasbeloppet höjs med 1,6 procent och följsamhetsindex med 1 procent kommer hela det överskjutande beloppet som inte har ingått i samordningen mellan 2014 och 2017 att ingå i beräkningen av bruttopensionen och därför sänks tjänstepensionen.

Hur stor sänkningen blir är individuellt och beror på hur hög tjänstepensionen och tilläggspensionen är. De som har något högre pensioner kan få en större sänkning i kronor, men de som har låga pensioner har oftast mindre marginaler och för dem kan sänkningen därför bli mer kännbar. De som är födda före 1938 och har hela sin pension från det gamla ATP-systemet drabbas hårdare. Även de som är yngre och gick i förtidspension ända till i början av 2000-talet kan det bli stora sänkningar för.