Markus Jäntti, SU, och Berit Bölander, SKPF Pensionärerna.

Borde rika gå i pension senare?

Äldrepolitik | 6 juli 2018

Den femtedel som har sämst ekonomi har inte ökat sin livslängd, utan har stått kvar och stampat på samma ställe under de senaste 20 åren. Den femtedel som tjänar mest har ökat sin livslängd med mellan 7 till 12 år. Borde inte detta avspeglas i den diskussion om höjd pensionsålder som förs, frågar sig Markus Jäntti, professor i nationalekonomi.

Inkomstskillnaderna i Sverige är i internationell jämförelse små, men har vuxit de senaste 50 åren. Skillnaderna ökar också med avseende på hälsa och dödlighet.

– Detta är intressant bland annat på grund av det finns ett demografisk tryck att höja pensionsåldern och då kan det vara intressant att se hur det ser ut i Sverige, säger Markus Jäntti.

Han har i sin forskning vid Stockholms universitet förundrats över att skillnaden i förväntad livslängd beroende på klass och inkomst ökar i Sverige. Han har jämfört data från 1987 med jämförbara data från 2007.

Fattiga kvinnor lever inte längre
För den fattigaste femtedelen kvinnor i Sverige har det inte skett någon förändring av förväntad livslängd. Däremot har den fattigaste femtedelen av männen ökat sin livslängd något, visar forskningen.

Och de sjukdomar som är mest representativa är sjukdomar i andningsorganen och lungcancer, däremot har dödligheten i hjärtkärlsjukdomar minskat. Den största försämringar ser man bland kvinnor i åldersgruppen 35-64 år.

Hur kommer det sig att det finns sådana skillnader? Det har man inte kunnat förklara, menar Markus Jäntti

Det är en ogynnsam utveckling, men det är inte troligt att det är inkomstskillnaderna i sig som är orsaken. Och här borde politikerna ta sig en funderare och se vad man kan göra för folkhälsopolitiska förändringar för att förbättra hälsan för denna grupp, menar Markus Jäntti.

Olika förutsättningar
Berit Bölander, förbundsordförande i SKPF Pensionärerna menar att en stor del av dessa kvinnor tillhör förbundets medlemmar:

– Av våra 172 000 medlemmar är 130 000 kvinnor, av dem har 60 procent varit deltidsanställda. Vilket medför att de har haft låg lön och nu som pensionärer har låg pension. Att de arbetat deltid kan bero på att de inte orkat, inte har fått jobba heltid, eller kanske på grund av att de haft ett större familjeansvar.

– Har man hög inkomst och ett inte alltför hårt arbete bakom sig, har man bättre förutsättningar att ha ett längre liv, menar Markus Jäntti, som inte är helt främmande för att rika också skulle kunna ha ett längre arbetsliv:

– Jag tycker det är rimligt att man har en högre pensionsålder för den som har längre förväntad livslängd och högre inkomst, säger Markus Jäntti.

Tidigare pension med slitsamma jobb
Berit Bölander tycker inte att man ska ha ett pensionssystem där de med bättre ekonomi ska tvingas arbeta längre. Däremot vill hon se möjligheter att gå i pension tidigare när man inte orkar längre och att man då också ska kunna ha en pension som det går att leva på.

Markus Jäntti är inne på att en mer aktiv folkhälsovård behövs. Och att politikerna tar sig en ordentlig funderare över varför denna ojämlikhet existerar och vad man kan göra för att bryta trenden.

– Jag har bott i Sverige i tio år och under den tiden inte haft någon kontakt med folkhälsovården. I Finland kallas man till hälsokontroll regelbundet, säger han.

Text Ullacarin Tiderman Foto Ullacarin Tiderman